Saeid Esmaeilzadeh: Jag är nog bara nyfiken – på världen


Tillsammans med sin familj flydde Saeid Esmaeilzadeh regimen i Iran till Husby, Stockholm i början av 80-talet. Idag är han en framgångsrik företagsledare och medgrundare för Serendipity Group tillsammans med sin goda barndomsvän Ashkan Puoya.

Hur upplevde du som barn Sverige annorlunda från Teheran?
Väldigt annorlunda allting. Framförallt var det en lättnadskänsla att kunna göra sådant som barn brukar göra, saker jag inte kunde göra i Iran. Jag kunde inte gå i skolan så att det var ju väldigt annorlunda på så sätt. Det är sådant man kanske tar för givet. Sen anpassar man sig väldigt snabbt som barn så att jag lärde mig svenska väldigt fort.

Hur tror du att det var annorlunda för dina föräldrar som kom hit som vuxna och inte hade samma förutsättningar som dig?
För dem var det nog annorlunda att integreras och allt från språket. Jag brukar säga att Sverige är ett ganska så tolerant samhälle, men det är väldigt exkluderande också.

Vill du berätta lite kort om ditt lyckat-misslyckande experiment?
Jag experimenterade med olika metallsmältor i höga temperaturer och odlade små kristaller. Det var för grundforskning, alltså ett sätt att studera atom-ordning i material. Då måste man ha fina kristaller för att kunna göra det. Så var det ugnen som fick en väldigt snabb nedkylning, det uppstod en kortslutning och en väldigt snabb nedkylning som blev ett glasmaterial.

Först förstod jag inte riktigt vad som hade hänt. Det tog ett tag innan jag började undersöka och kom fram till vad det hade blivit av det. Så visade det sig att jag hade råkat ta fram det som var världens hårdaste glas. Sen, det blev lite grann startskottet. Jag och Ashkan började jobba ihop, vi kände ju varandra sedan vi var barn.

Tur kommer till den som förbereder sig

Serendipity är ett rätt så häftigt ord, men har ingen direkt översättning. Vill du berätta lite om dess betydelse?
De säger att det rankas bland de tio ord på engelska som är svårast att översätta till andra språk. Det är ett uppfunnet ord.
Det finns en specifik tid där man vet att det dök upp, så ja i princip “lyckosam slump”

Hur kommer det sig att ni valde “Serendipity”? Var det för att det som hände den kvällen var en lyckosam slump?
Nja, jag tror att det från början var en tanke om innovationer – nya upptäckter. Det är vår filosofi, att det går inte att försöka vara smart och klura fram saker. Det kan du göra, men det är oftast inkrementell förbättring. Om du ska göra lite större hopp måste det vara en stor komponent av serendipitet och då kan man säga ren tur.

Vår filosofi är att det är inte tur. Tur kommer till den som förbereder sig. Man kan bygga sina strukturer och organisation så att man byter kontaktytor på ett sätt så att man sätter sig i dessa möjligheter.

Det finns något reportage där en journalist som direkt efter en tävling säger till en deltagande “Jäklar vilken tur du hade i den här tävlingen” och då säger han “Ja men det är ju helt otroligt, ju mer jag tränar desto mer tur har jag”.

Det är inte glädje i ögonblicket, utan jag ser världen i olika färger.

Det talas om revanschlust och att du och Ashkan är hälsosamt kaxiga. Vill du förklara det?
Jag tror vi drivs av olika saker, det tror jag. Jag är väldigt nyfiken av mig och jag tror jag har haft större revanschlystnad än Ashkan. Han har alltid velat och vill nog bygga världens största bolag – och någon gång kommer han lyckas med det också tror jag. På nått sätt tror jag att det definierar hans liv på något sätt. I Ashkans fall är det nog väldigt mycket en livsfilosofi. Han tycker att det är det vi ämnade att göra. Jag är nog bara nyfiken – på världen.


Läs om Capcito här!
LÄS HÄR

Ni har kanske två olika typer av tillfredsställelse?
Precis, jag måste liksom stilla min nyfikenhetshunger hela tiden.  

Senaste veckan har jag läst allt som går att läsa om intellegens. Vad är intellegens? Hur fungerar det? Hur mäter man det? Skillnader och hur.. allting. Jag grottar mig ner i det tills att jag efter ett tag tycker jag får en typ av insikt om hur saker och ting hänger ihop. Då får jag en glädje av det. Det är inte glädje i ögonblicket, utan jag ser världen i olika färger. Så för mig är det väldigt mycket om att få nya insikter..

Jag har aldrig haft ett vanligt jobb

Har du någonsin känt “Nej, nu orkar jag inte mer. Jag vill hitta ett 9-17 jobb”?
Jag har aldrig haft ett vanligt jobb, haha! Hade det i tre veckor i min morbrors tobaksaffär, men det gick ju dåligt så var bara där i 3 veckor. Jag klarar inte av det.. Jag har nog jobbat betydligt fler timmar än om man skulle ha 9-17 jobb. Och jag tror mycket större påfrestning, men även mycket mer glädje. Jag tror inte jag skulle ha någon satisfaction med vanligt jobb.

Det hade varit som att sitta i ett fängelse för mig.

Hur hinner du med allting? Läste att du aldrig tar semester.
Ja, så är det… nästan haha! Jag är alltid tillgänglig och jag klarar inte av lång semester.

Jag liksom börjar klättra på väggarna, haha. Jag kan vara iväg en weekend, eller ta långhelg. Jag förstår inte varför man ska ha så mycket ledigt hela tiden i Sverige. Jag blir helt tokig! Över jul när allting stänger ner så jag är illa tvungen att hitta på någonting, resa iväg någonstans eller…

Hur är det att jobba med någon så nära som Ashkan? Händer det att ni tjabbar eller kommer ni alltid överens?
Nej, men det är klart det blir en hel del… Vi är väldigt olika som personer och tycker väldigt olika. Vi tänker nog olika också, men jag tänker att det har varit väldigt bra att vi varit så olika. Att vi kompletterar varandra på ett bra sätt. Vi har haft stor respekt för varandra och varandras tankar.

Vi har varit så fokuserade på jobbet. Om vi har tyckt olika har vi sällan sett det som att vi tycker olika, utan det är mer fokus på jobbet eller projektet och det vi ska göra.

Många gånger då vi inte kommer överens om vilken som väg som är rätt att gå, istället för att kompromissa så testar vi. Vi säger liksom låt oss göra det du föreslår och man har i baktanke att man får ändra om – om det inte går som vi har tänkt oss. Ganska prestigelöst och pragmatiskt. Pragmatiska visionärer, haha!

Jag tror det bästa är friheten och friheten är på något sätt självförverkligande

Vad har varit mest utmanande genom åren?
Jag tycker att den största utmaningen alltid har varit att hitta sätt att växa organisationen på. Sen har det varit enstaka saker, enstaka affärer och enstaka projekt där man åkt på smällar. Om man tittar kontinuerligt på det som är svårast så är det hur man ska på ett bra sätt bygga vidare på en organisation. Det är ju människor hela tiden och så många aspekter man måste tänka på. Jag skulle inte säga att jag är den bästa människokännare, men det är bara att testa sig fram och hitta nya vägar.

Vad är det bästa verses tuffaste med det du gör idag?
Jag tror det bästa är friheten och friheten är på något sätt självförverkligande. Det är det bästa tycker jag. Det har varit väldigt kul, men samtidigt väldigt hårt arbete. Det tuffaste är väl att det är många stakeholders. På något sätt har man ansvar för så många människor, allt från anställda, investerare inblandade, till produkten man levererar som påverkar människor. Det tycker jag är tufft.

Lev som att det vore sista dagen

På vilket sätt anser du att entreprenörer är viktiga för samhället?
Om man har den filosofin jag har och jobbar efter finns det få människor som bidrar till samhället som entreprenörer. Exempel genom spotify är det inte att Daniel Ek eller Martin Lorentzon kanske donerar pengar någonstans, det kommer göra varken till eller från. Däremot att de har byggt en tjänst att alla i hela världen enkelt kan lyssna på musik eller ljudböcker. Det är det de har bidragit till världen, som gör att människor mår bättre och ger bättre kvalité i livet.

Vem anser du är världens främsta entreprenör?
Jag gillar Larry Ellison, grundaren till Oracle.
Han är en väldig duktig entreprenör och livsnjutare. Jag har aldrig träffat honom, men det man ser och läser så verkar han vara en livsnjutare. Jag gillar kombinationen. Man måste leva i nuet. Det är kanske en klyché men att leva som att det vore sista dagen. För rätt så vad det är så kan det vara sista dagen.

 

Tänkte runda upp med tio snabba frågor, är du med?

Colgate eller pepsodent? Colgate
Sol- eller skidsemester? Skidsemester
Vad dansar du helst till? House
Poddcast eller Musik på bilfärden? Podcast
Din värsta fobi? Isolering
Vad äter du helst? Frukt
Vilket är ditt favorituttryck? “Live long enough to live forever”
Hur många kuddar sover du på? “en kudde”
Vem är din förebild? Larry Ellison
Vad anser du är nyckeln till framgång? Jag tror det är att gilla det man gör och göra det ihärdigt.

 

 


Läs om Capcito här!
LÄS HÄR